Odling
Den huvudsakliga användningen av baljväxter i Sverige är som proteinråvara i djurfoder.
På denna sida
Till de trindsädesslag (baljväxter) man kan odla under svenska förhållanden och som är lämpliga proteinfoder hör ärter, åkerbönor och vicker. Baljväxterna har även sin givna plats i slåtter- och betesvallar där de representeras av rödklöver, vitklöver och lusern. Till slåttervallar används framför allt rödklöver och lusern, medan vitklöver är mer förekommande i betesvallar. I framför allt norra Sverige förekommer att man blandar och samodlar ärter och havre för att använda som grönfoder.
De senaste åren har odlingen av ärter och åkerbönor ökat markant till följd av livliga debatter kring den soja som importeras från Sydamerika. Från många håll ökar intresset för att öka användningen av inhemskt producerad proteinfoderråvara och det bjuder på en utmaning för alla parter i värdekedjan, i synnerhet om målet är att ersätta all soja. I Europa finns det idag endast ett fåtal företag som bedriver växtförädling inom ärter och åkerbönor, vilket gör det till en utmaning för utsädesföretagen att hitta sorter som passar för svenska förhållanden. Lantbrukarna skulle odlingsmässigt vinna på att öka andelen baljväxter i växtföljden, men det kan vara svårt att motivera en ökad odling på grund av att täckningsbidraget (intäkter minus kostnader) är för lågt i förhållande till vete och raps.
Foderstat är en uträkning av vilken näringssammansättning fodret till ett visst djurslag måste innehålla. Inom djuruppfödningen kan man byta ut sojan i foderstaterna och för de flesta djurslag med bibehållen produktivitet, under förutsättning att man kan tillsätta syntetiska aminosyror i fodret till de enkelmagade djuren. Idag är det däremot dyrare med inhemskt producerad proteinråvara än importerad soja, vilket leder till en dyrare produkt för konsument, vilket i sin tur skapar utmaningar i marknadsföring av mervärdet.
Under den senaste tiden har också intresset för svenskodlad soja ökat. För svenskodlad soja är utmaningen ännu större än för ärter och åkerbönor vad gäller identifiering och utprovning av lämpligt sortmaterial. Sojabönor är mycket dagslängdskänsliga och de sorter som finns på den europeiska marknaden reagerar på de långa nordiska sommardagarna med att blomma och mogna mycket sent. För att odla soja krävs dessutom en anpassad skördeteknik. Dessa två faktorer sammantaget gör att man kan anta att sojaodling för foderråvara av betydelse i Sverige kommer att dröja lång tid innan det kan bli verklighet.
/ Baljväxtakademins undergrupp "odling & foder".
Vi välkomnar fler att engagera sig! E-posta info@baljvaxtakademin.se och märk meddelandet med "odling & foder" om du vill vara med!
